För att göra en lång historia kort: Jag och Andreas har försökt bli gravida sedan våren 2013, utan att lyckas. I våras startade vi därför en fertilitetsutredning, för att se om det var något som inte såg bra ut. Spermaprovet visade på nedsatt rörlighet. Vi ska därför bli skickade till RMC i Malmö, för att få hjälp med att bli gravida. Vi ska genomgå en IVF-behandling. Läskigt, men samtidigt hoppingivande.

Jag ringde till RMC idag, för att se om vår remiss hade kommit in, och det hade den. Igår. Nu ska de gå igenom remissen och sedan kontakta oss för att bestämma när vi ska sätta igång och komma på vårt första parmöte. Snälla, låt det gå fort. Vi har väntat tillräckligt, tycker jag. Nu vill vi komma vidare. Vi längtar så efter att få bli gravida och föräldrar.

Sara talade om för mig igår att hon är gravid, i vecka 8. Jag är otroligt glad för deras skull, det är jag verkligen. Men visst, jag kan inte låta bli att bli avundsjuk. Varför ska vissa få lov att bli gravida så lätt, medans andra inte lyckas alls? Är det något som gör att de förtjänar ett barn mer än vi?

Kanske det är som min hudterapeut säger... Att det är meningen att vi ska gå igenom detta tillsammans först, att det finns en tanke bakom det. Att vi ska växa oss starkare ihop, att vi ska älska varandra ännu djupare innan vi får vårt efterlängtade barn.

Så är det, det vill jag tro.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag inser att det blir färre och färre inlägg, och jag känner att tiden bara springer iväg. Snart en hel månad sedan jag skrev sist.   Efter VUL har dagarna, och veckorna, gått. Vi är nu i vecka 12, går in i 13 imorgon. Snart är de kritiska vecko...

Då var dagen kommen. Dagen då vi skulle få bekräftat att det faktiskt finns någonting där inne, med en liten minikropp och ett tickande hjärta.   Jag kände mig otroligt lugn i bilen, och även under promenaden från bilen in till RMC. Men när vi vä...

Jag har nu i tre dagar mått riktigt dåligt och konstigt. Jag pendlar mellan att vara yr, riktigt illamående, svag och skakig, tungandad och trött som bara den. Sen mellan varven mår jag precis som vanligt. Aptiten som var så stor förra veckan är so...

Idag går vi in i vecka 6. Jag känner mig lugn och lycklig, men jag kan fortfarande inte förstå att det faktiskt finns någonting där inne.   Magens uppsvälldhet har börjat lägga sig lite, jag är inte lika stenhård som jag var förra veckan och i bö...

  Ja, vi är gravida! :D Jag vaknade i lördags, tittade ut genom fönstret. Fortfarande kolsvart ute, det är säkert mitt i natten. Bäst att jag somnar om. Jag försöker, vrider och vänder på mig. Jag är kissnödig! Åh, kan det bli morgon, så vi kan ta...